Plogning och sandning

Under vintern ska du kunna använda vägarna trots snö och halka. De ska därför plogas och sandas. Utanför din fastighet behöver det också vara fritt från snö och halka.

Under vintersäsongen behöver vi hjälpas åt i arbetet med snö och halka. Då blir det enklare för dig att ta dig fram.

Kommunen plogar under hela dygnet när det behövs tillsammans med entreprenörer och Trafikverket. Vi sätter in alla resurser vi har men plogningen på din gata kan ändå dröja.

För att vi ska kunna ploga på ett bra sätt är det viktigt att gatorna är så fria som möjligt från parkerade bilar.

För att de som vill gå förbi ditt hus ska kunna göra det utan att halka måste du som är fastighetsägare skotta och sanda.

Hitta på sidan

I bostadsområdena är det oftast kommunen eller en entreprenör som plogar och sandar.

Så plogar kommunen

När det är vinterväglag sätter vi in hela styrkan för att ploga vägarna. Vi plogar först vägarna som används mest och de som måste plogas först. Genomfartsleder, bussgator samt gång- och cykelvägar är prioriterade. Gator i bostadsområden tar vi oftast sist. När det har kommit snö är det bra om inte bilar står parkerade på gatorna, så plogbilen kan komma fram ordentligt.

Det kan finnas olika orsaker till varför vi inte hunnit plogat i ditt område. Det kan bero på att vi har varit tvungna att ta andra platser först. Det kan också bero på att det står för många bilar ute på gatan. Då kan vi inte komma fram med plogbilen ordentligt. När det är snö är det viktigt att så få bilar som möjligt står parkerade ute på gatorna.

​Plogbilen kan vid olika tillfällen ha behövt köra iväg men den kommer tillbaka till din gata och plogar klart.

Svårt att hämta sopor

När det är snö och halka kan det vara svårt att hämta sopor. Tänk på att skotta så att sophämtning kan ske.

Snövallar

​Det blir alltid en vall när vi har plogat. Vi har inte möjlighet att ta bort vallarna när vi har plogat. Vi behöver i stället arbeta för att alla ska få plogat inom en rimlig tid.

Plogning av gång- och cykelbanor

Vi vet att gång- och cykelbanorna används mycket för att ta sig till skolan och arbetet. Därför plogar och sandar vi dem så snabbt vi kan. Under fördjupning längst ned på sidan finns kartor över vilka gång- och cykelvägar som plogas först.

​Det är olika fordon som plogar vägar och gång- och cykelvägar. De försöker köra parallellt men ibland hinner inte den som plogar på cykelbanan ikapp den stora plogbilen. Därför kan vägen plogas före gång- och cykelvägar.

Kartan visar vilka cykelvägar som snöröjs först i västra Enköping.

Kartan visar vilka cykelvägar som snöröjs först i västra Enköping. Den blå röjs allra först.

Kartan visar vilka cykelvägar som snöröjs först i östra Enköping.

Kartan visar vilka cykelvägar som snöröjs först i östra Enköping. Den röda röjs allra först.

Vi tar upp sand och grus under hela våren. Under 2021 börjar vi i centrum vecka 9. Från vecka 12 är vi ute i bostadsområdena. Hur snabbt allt är klart beror på vädret och hur lätt vi kommer fram i området.

Grovsopning först

Det är vädret som styr när vi kan sätta igång med sandsopning. Vi tar upp sanden när vi bedömer att risken för halka är så liten som möjligt. Är det torrt och fint väder är det oftast inga problem att sätta igång. Är det omväxlande väder måste vi avvakta med att ta upp sanden.

Vi börjar med att grovsopa ett område för att sedan återkomma och göra det lite mer noggrannt. Innan det stora arbetet kan vi ibland också sopa vissa stråk som vi vet används mycket.

Vi försöker så ofta som det går att vattna asfalten när vi sopar sanden så det inte dammar.

Det kan fortfarande bli minusgrader på vägarna och då fryser sanden fast i marken och det blir halt och trafikfarligt. På en del ställen finns det kvar ishögar med sand i där vi först grovsopar och sen sopar upp resten vid ett senare tillfälle.

Underlätta för de som sopar

För att vi snabbare ska kunna sopa upp sanden i ett område så försök att parkera bilen på en sopad yta och lämna utrymme. Det är svårt att komma fram med maskinerna i för små luckor. Vi kan inte stänga av gata för gata.

Turordning för bostadsområden i Enköping 2021

Vi börjar sopa vecka 12 i bostadsområdena. Varje år roterar vi i turordningen så att inget område blir sist varje år. Vi kan inte säga vilken vecka vi är på ett visst område eller en viss ort eftersom det är vädret som styr när vi kan vara ute och ta upp sanden. Vi börjar alltid med centrum och gång- och cykelvägar.

Anmäl gärna efter 15 maj till Kontaktcenter om någon väg blivit bortglömd:

  • Fanna
  • Korsängen
  • Bergvreten
  • Gånsta
  • Munksundet
  • Lillsidan
  • Romberga
  • Gröngarn
  • S:t Ilian
  • Galgvreten

Nya områden körs av entreprenörer

Det finns några områden i Enköping som sopas av entreprenörer och påbörjas vecka 12:

  • Ängslyckan
  • Klondyke
  • Gamla nynäs
  • Mariedalsvägen
  • Älvdansen

Sandupptagning i Kransorter 2021

Vi börjar sopa i kransorterna vecka 12.

Fjärdhundra, Grillby, Lillkyrka, Örsundsbro, Skolsta och Hummelsta.

Lagning av hål på gator

Det blir alltid hål i gator och cykelbanor efter vintern. När vi har tagit upp sanden efter vintern lagar vi hålen. Är det ett stort och djupt hål lagar vi det så fort som möjligt. Du får gärna anmäla hål i gatan till oss.

Du som är privatperson kan hämta sand på Ågatan 2A för att kunna sanda utanför din fastighet. Tänk på att hämta sand innan det blir halka. När det är mycket halt har vi sett att många hämtar sand samtidigt och det finns risk att vi inte hinner fylla på.

Sandlådorna på Ågatan fylls på under vardagar under nästan hela vinterhalvåret. Då får du hämta totalt fyra stora hinkar sand vid varje tillfälle. Du kan hämta sand vilken tid du vill. Ta med egen spade och hink eller liknande att bära sanden i.

Det är du som fastighetsägare som har ansvar att det är skottat och sandat på trottoar eller gångbana utanför din fastighet. Du kan läsa mer om fastighetsägarens ansvar under fördjupning längst ned på sidan.

Snöröjning

När vi plogar blir det dessvärre en snösträng kvar mot din entré och garageinfart. Den har vi inte möjlighet att ta bort. Större snöhögar som blir kvar efter vår plogning försöker vi däremot forsla bort om vi hinner.

Ta bort snö från gångbanan utanför din fastighet och se till att de som går där inte halkar.

Snö från tomt, gårdsinfarter eller liknande får inte läggas ut på gatan eller allmän plats.

Parkera din bil på fastigheten så att det går att ploga så smidigt som möjligt på gatan. Beroende på väderleken kan vi behöva ploga när som helst under dygnet.

Halka

Sanda gångbanan utanför din fastighet.

Även om vi försöker få bort halkan med alla krafter behöver du räkna med att det kan vara halt. Utrusta bilen och cykeln med vinterdäck och dig själv med bra vinterskor.

Vår personal tillsammans med våra entreprenörer måste ibland arbeta under svåra väderförhållanden med sena kvällar och tidiga mornar. Om vi kan hjälpas åt går det snabbare och enklare att få bra vägar under vintersäsongen.

Gatukontoret har ansvar för underhållet av:

  • gator och andra allmänna platser inom fastställd detaljplan
  • allmän väg ifall kommunen förordnats som väghållare
  • enskild väg som kommunen övertagit ansvaret för

För de olika punkterna finns det lagar som reglerar ansvaret för vinterväghållningen dvs. åtgärder som behövs på grund av de speciella förhållanden som råder vintertid. Exempel på åtgärder är snöröjning, bortforsling av snö, halkbekämpning och upptagning av sandningssand

Ett problem alla kommuner står inför är hur stora resurser som skall ställas till förfogande för vinterväghållningen. Det är viktigt att kommunen har bra organisation och en väl uppbyggd beredskap sett i förhållande till förväntat väder, aktuell årstid och aktuell tidpunkt på dygnet.

Gata

Inom stadsplanelagt område är det enligt 18 § renhållningslagen kommunen som är skyldig att sköta vinterväghållningen på gata och allmän plats. Gäller ej allmän väg som staten är väghållare för. Rätten att ålägga fastighetsägarna skötseln av vinterväghållningen på gångbanor eller annat utrymme som behövs för gångtrafik utanför fastigheten återfinns i 19 § renhållningslagen. ( Se beslut av kommunfullmäktige den 21 december 1995 om ”allmänna lokala föreskrifter för gångbanerenhållning inom Enköpings kommun”)

Allmän väg

Har kommunen förordnats som väghållare för allmän väg så ansvarar den för vinterväghållningen enligt väglagen och vägkungörelsen. Enligt vägkungörelsen ska snöröjning och halkbekämpning utföras i den mån det behövs för att hålla vägen lättframkommlig för fordons- och gångtrafik. Dock med den självklara begränsningen att det ibland kan ta tid innan vägen kan snöröjas eller halkbekämpas.

Enskild väg

Vid enskild väg där kommunen tagit över ansvaret för väghållningen säger 3 § lagen om enskilda vägar att vägbanan ska hålla erforderlig bredd och vara fri från hinder av snö och is.

Enköpings kommun

Enköpings vintersäsong, räknat i antal dagar, omfattas i genomsnitt av 125-140 dagar per år. Av dessa dagar är antalet halkdygn cirka 50-70 dygn per säsong, det vill säga nästan vartannat dygn måste halkbekämpning utföras.

Enligt gatukontorets produktionsmål ska efter påkallat behov snöröjning och halkbekämpning av huvudnätet vara genomförd inom 6 timmar efter det har slutat snöa. Övriga gator och vägar skall vara åtgärdade inom 12 timmar efter det har slutat snöa.
Huvudnätet består av bussgator och genomfartsgator som Salavägen- Dr. Westerlundsgata och BangårdsgatanStockholmsvägen. Dessa gator plus ett antal GC-vägar har högsta prioritet gällande snöröjning och halkbekämpning. Till övrigt räknas lokalgator och resterande GC-vägar.

Metoder

Mekanisk halkbekämpning utförs i Enköping genom spridning av sandningsmakadam på vägbanan. Sanden ökar friktionen mellan vägbanan och fordonshjul. Sandningsmakadam är en helt krossad produkt, ett fraktionsmaterial som är uppdelade i fraktionen 2-4 mm för användning i innerstaden och villaområden samt en fraktion 4-8 mm som används i villaområden då ett tunt snötäcke täcker gatan. Kemisk halkbekämpning (saltning) utförs endast på gata som trafikeras av buss och endast då det råder svår frost- och ishalka.

Vid temperaturer under -8° används i vissa situationer en kombination av mekanisk och kemisk halkbekämpning för att binda sandningsmakadamet till vägbanan. Denna handling kallas punkt insatser och används vid trafiksignaler, gatukorsningar och i backar.