Grundskola

Här kan du bland annat ansöka om plats i till förskoleklass eller grundskola samt se skolmatsedel. Du kan också hitta alla grundskolor i Enköpings kommun.

Hitta på sidan

Grundskolan är en nioårig skolform för barn i åldern 7–16 år. Före grundskolan går alla barn ett år i förskoleklass.

De flesta barn börjar i förskoleklass vid sex års ålder och i årskurs 1 på höstterminen det år de fyller 7 år. Det är ibland möjligt att låta barnet börja ett år tidigare och vid särskilda skäl ett år senare. Skolplikt gäller och det innebär att det är obligatoriskt för barn att gå i grundskolan.

I Enköpings kommun finns både kommunala och fristående grundskolor. Du kan önska vilken grundskola ditt barn ska gå i.

Utbildningen är fri från avgift och ska bidra till elevens personliga utveckling, förbereda eleven för aktiva livsval och lägga grunden till fortsatt lärande.

Barn som bor varannan vecka hos sina vårdnadshavare har placering endast på en skola.

De flesta skolor har informationskväll eller öppet hus under skolvalsperioden under den senare delen av hösten. Utanför tiden för öppet hus kan du kontakta den skola du är intresserad av och fråga om att få besöka den.

Bergvreten­skolan

Torsdag 25 november klockan 14.30-16.00. Öppet hus gäller för skolvalet både till förskoleklass och till årskurs 7.

Enöglaskolan

Måndag 22 november klockan 18.00-19.00. Öppet hus gäller för skolvalet både till förskoleklass och till årskurs 7.

Fjärdhundra­skolan

Torsdag 25 november klockan 15.00-16.00. Öppet hus gäller för skolvalet till förskoleklass.

Grillbyskolan

Torsdag 18 november klockan 18.00-19.00. Öppet hus sker digitalt. Anmälan sker till vår skolassistent som skickar ut länken.

Anmälan: ann-mari.eriksson@enkoping.se

Hummelsta­skolan

Onsdag 17 november klockan 17.00-18.00.

Korsängs­skolan

Tisdag 9 november klockan 13.00-14.00. Öppet hus gäller för skolvalet både till förskoleklass och till årskurs 7.

Lillkyrkaskolan

Torsdag 11 november klockan 18.00-19.00. Öppet hus sker digitalt. Anmälan sker till vår skolassistent som skickar ut länken.

Anmälan: ann-mari.eriksson@enkoping.se

Munksunds­skolan

Tisdag 16 november klockan 18.00-19.30.

Robinson Fanna, Husberg, Svedia

Vi håller inte öppet hus då vi för närvarande inte kan erbjuda plats. Om du vill ställa dig i kö kan du göra det på vår webbplats robinson.nu.

Romberga­skolan

Onsdag 10 november klockan 17.30-18.30. Vi håller öppet hus inomhus.

Skolstaskolan

Onsdag 17 november klockan 18.00.

S:t Iliansskolan

Torsdag 18 november klockan 18.00. Öppet hus blir digitalt.

Örsundsbro­skolan

Tisdag 9 november klockan 17.30-18.30. Öppet hus gäller för skolvalet både till förskoleklass och till årskurs 7.

I Enköpings kommun finns flera studie- och yrkesvägledare. De ger dig professionell rådgivning i vilket yrke som kan passa dig och vilka studier som krävs, vilka utbildningar som finns samt hjälpa dig hitta motivation eller att förstå vad som är viktigt för dig.

Få rätt information inför valsituationer

Du kan få hjälp med att vidga perspektiv, göra en handlingsplan eller få svar på frågor om behörighet och betyg. Studievägledning är viktigt för att minska studieavbrott och ge dig som elev rätt information inför valsituationer som du står inför under din utbildning.

Om du vill vara ledig på skoldagar måste du ansöka om lov. Läraren kan bevilja eleven en kortare ledighet utanför lov. Vid speciella skäl kan en längre ledighet godkännas. Enligt skollagen kan rektorn endast delegera beslut om ledighet upp till tio dagar per läsår. Gäller ledigheten mer än tio dagar kan endast rektor fatta beslut.

Lämna din ansökan till din lärare senaste tre veckor innan önskad ledighet.

Grundsärskolan är ett alternativ till grundskolan för elever som inte kan nå grundskolans kunskapskrav på grund av en intellektuell funktionsnedsättning.

Utbildningen anpassas efter varje elevs förutsättningar och består av nio årskurser. När en elev erbjuds grundsärskola ligger en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning till grund.

Egen läroplan med kursplaner

Grundsärskolan har en egen läroplan med kursplaner. Eleven läser samma ämnen som i grundskolan, men enligt grundsärskolans läroplan och kursplaner. För elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av kursplanen i grundsärskolan finns inriktningen träningsskola.

​När det är möjligt kan eleven följa grundskolans kursplaner i ett eller flera ämnen. Grundsärskolan och grundskolan samarbetar för att anpassa utbildningen på bästa sätt för eleven.

Träningsskola

​Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av kursplanen i grundsärskolan. I stället för enskilda ämnen är träningsskolan indelad i fem ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.

Kommunen har en central mottagnings­enhet för nyanlända grundskole­elever, årskurs 1 till årskurs 9, i den kommunala grundskolan.

Enhetens ansvar är att ta emot elever som är nya i Sverige och kartlägga dem enligt Skolverkets kartläggningsmaterial samt ge en första information om vårt svenska skolsystem. På mottagningsenheten arbetar lärare i svenska som andraspråk.

Dina ansökan

Du som vårdnadshavare till elev som är ny i Sverige ansöker om plats i grundskolan på vår blankett. Det är viktigt att ditt telefonnummer och/eller mejladress finns ifylld på ansökan eftersom du kommer att bli kontaktad av Mottagningsenheten.

Efter att du skickat in din ansökan kommer du att bli kontaktad av Mottagningsenheten. Mottagningsenheten kommer att boka in ett möte med vårdnadshavare och elev där kartläggningen sker. Ta med id-handlingar till mötet.

Kartläggning

När vi tar emot en nyanländ elev behöver vi göra en inledande bedömning av kunskaper som eleven har med sig. Den inledande bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper är reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Kartläggningen sker i två steg:

  1. Vi kartlägger elevens språk, erfarenheter, intressen och förväntningar.
  2. Vi kartlägger elevens kunskaper i litteracitet och numeracitet. Litteracitet handlar om elevens användning av skriftspråk i olika sammanhang. Numeracitet handlar om elevens förmåga att använda matematiskt tänkande

​När kartläggningen är klar gör mottagningsenheten en överlämning till den skola som ditt barn ska börja på. Skolan kontaktar sedan dig och kommer överens om skolstart.

Modersmålet har stor betydelse för elevens identitet och självkänsla. Det är grunden för elevens förmåga till inlärning.

För att eleven ska få undervisning i sitt modersmål måste språket vara elevens dagliga språk (undantag för nationella minoritetsspråk, se nedan). Vi som kommun är skyldiga att ordna undervisning i modersmål om det finns minst fem elever som vill läsa ett språk och om det finns en lämplig lärare.

Ansök om modersmåls­undervisning

Om du vill ha undervisning i ditt modersmål i grundskolan måste du ansöka om att få det. För att du ska få undervisning i modersmålet ska familjen aktivt tala språket hemma. Det kravet gäller inte för minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch.

Om du inte längre vill ha undervisning i ditt modersmål ska du säga upp platsen. Lämna in din uppsägning i så god tid som möjligt till din klassföreståndare eller skolassistenten.

Språkval och utbildnings­möjligheter

​Vi erbjuder undervisning i albanska, arabiska, armeniska, bosniska, dari, engelska, finska, franska, grekiska, kinesiska, kirundi, kroatiska, kurdiska (sydkurdiska), nederländska, persiska, polska, punjabi, ryska, serbiska, somaliska, spanska, swahili, syrianska, thailändska, tigrinja, turkiska, turkmeniska, tyska och urdu.

Nationellt minoritetsspråk

​Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga språk. Då gäller inte kravet att minst fem elever vill läsa språket. Till minoritetsspråken räknas finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch.

Rätt till studiehandledning

Utöver rätten till modersmålsundervisning har eleven också rätt till studiehandledning på sitt modersmål eller starkaste skolspråk, om skolan bedömer att eleven behöver det. Syftet med studiehandledningen är att stödja undervisningen i olika ämnen, där språket är ett hinder för att tillgodogöra sig kunskaper. Det skapar integrering och ökar delaktighet i den ordinarie undervisningen.

I de kommunala grundskolorna erbjuder vi sommarskola till elever i årskurs 8–9 som har svårt att nå kunskapsmålen i engelska, svenska, matematik, SO eller NO.

Vi erbjuder det också till förberedelse­klasselever i årskurs 3­–9. Du anmäls till sommarskola enligt överenskommelse med din mentor och vårdnadshavare.

Rektorn beslutar om behovet finns

Lovskola ordnas på sportlovet, påsklovet och höstlovet på din grundskola om det behövs. Sommarskola ordnas alltid på sommarlovet på en av kommunens grundskolor. Det är rektorn som beslutar om behovet finns.

​Du får lunch under skoldagen och elever från årskurs 6 får ett busskort från UL under sommaren. Är du yngre kontaktar du rektorn på din skola.

Flera lärare finns till hands för att hjälpa dig. Undervisningen anpassas efter dina behov.

Eventuella betygsändringar

​Betyget kan endast ändras om eleven går i årskurs 9. Om eleven uppvisar kunskaper som motsvarar ett högre betyg så kan betyget ändras. Det är endast legitimerad lärare i samråd med rektor som kan ändra betyget.

Redan i årskurs 5 är det viktigt att tänka igenom ditt val av modernt språk tillsammans med din förälder. Ditt val kan påverka fortsatta studier på gymnasium och högskola.

Tänk på att engelska/svenska inte räknas som ett modernt språk och därför inte är betygsgivande. Det är ett ämne som i första hand erbjuds till elev som behöver förstärkning i dessa ämnen.

I årskurs 6 får eleven välja ett modernt språk. Eleven kan välja mellan att studera:

  • franska
  • tyska
  • spanska
  • engelska/svenska

Högre meritvärde med språkbetyg

När du ska söka till gymnasiet kommer dina bokstavsbetyg att räknas om till siffror, ett meritvärde som är summan av ditt betyg. Betygsvärdet för moderna språk läggs till ditt meritvärde som då blir högre. Betygsvärdet får alltså läggas till utöver de övriga sexton ämnesbetygen. Det kan öka dina chanser att komma in på den gymnasieutbildning du vill gå.

Meritpoäng på gymnasiet

Du kan endast få meritpoäng i moderna språk på gymnasiet om du har läst språket i grundskolan. Meritpoäng från gymnasieskolan är viktiga om du vill studera vidare på universitet eller högskola, särskilt om du vill gå en utbildning som många söker till.

Svenska/engelska

Engelska/svenska erbjuds i första hand till elev som behöver förstärkning i ämnet. Engelska/svenska är inte betygsgivande som de övriga tre språken. Det kan få betydelse när det är dags att ansöka till gymnasiet.

Franska

Franska som modersmål har de flesta som bor i Frankrike, men också många som bor i Schweiz, Luxemburg, Belgien och den kanadensiska delstaten Québec. I ett flertal länder där invånarna talar olika språk använder man franska som ett gemensamt språk, till exempel i Kamerun, Tunisien och Senegal. Sammanlagt har minst 220 miljoner människor franska som modersmål eller andraspråk.

Spanska

Spanska talas, förutom i Spanien, i stora delar av Syd-, Mellan- och Nordamerika. Exempel på spansktalande länder är Mexiko, Argentina, Chile och Kuba. I USA är cirka 15 procent av befolkningen spansktalande. Sammanlagt finns långt över 400 miljoner människor som har spanska som modersmål eller andraspråk.

Tyska

Tyska är modersmål för cirka 100 miljoner människor. De bor framför allt i Tyskland, Österrike, Schweiz, Liechtenstein, Luxemburg, Belgien och Norditalien. Många som bor i andra europeiska länder kan också tala tyska. Tyskland ligger nära Sverige och våra länder har många kontakter.

Källa: Skolverkets broschyr Dags för språkval.

Skapande skola är regeringens satsning på samverkan mellan skolan och kulturlivet. Barns och ungas rätt till kultur är prioriterat i kulturpolitiken. I Enköpings kommun har vi arbetat med Skapande skola i de kommunala grundskolorna sedan 2008.

Skapande skola i vår kommun

Kommuner kan ansöka om bidrag från Kulturrådet för att arbeta med Skapande skola. Det har vi gjort sedan projektet startade 2008.

I Enköpings kommun omfattar Skapande skola årskurs F–9 och inkluderar även förberedelseklass och grundsärskola. Det här läsåret arbetar eleverna med projekt inom cirkus, dans, filmskapande, foto, konst, litteratur och skrivande, media, kulturarv, musikskapande, slöjd, design, hantverk och teater.

Kultur en del av lärandet

Målet med Skapande skola är att eleverna i de kommunala skolorna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ska öka. På lång sikt ska kulturen bli en naturlig del av lärandet. Eleverna hittar nya sätt att utrycka sig på för att nå läroplanens mål samtidigt som lärare hittar nya sätt att undervisa.

Personlig utveckling med hjälp av kultur

Vi har kompetens och skaparlust i fokus. Skolan är en miljö där alla elever kan möta kulturen i olika former, oavsett var de bor eller föräldrars resurser.

Tillsammans med lärarna kan professionella kulturaktörer och kulturpedagoger hjälpa eleverna med personlig utveckling. Samtidigt skapas också nya former för lärande i skolan.

Kulturombud och elev­kulturombud

Vi strävar efter att eleverna är med och påverkar val av konstform. I dag har vi elevkulturombud på alla våra högstadieskolor som representerar eleverna.

På varje skola finns också minst en lärare som är utsedd till kulturombud. Kulturombuden har en viktig roll då de representerar sin skola och är ett stöd till samordnaren av Skapande skola i planering och genomförande av projektet.

Kulturombuden och elevkulturombuden informerar regelbundet på sina egna skolor.

Här kan du läsa om de pedagogiska prisen och längre ner kan du skicka in din nominering under nomineringsperioden som är i oktober varje år.

Om prisen

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden delar ut pedagogiska pris i förskolan, grundskolan och på gymnasiet eller inom vuxen­utbildningen. Det gör de för att visa uppskattning för duktiga pedagoger och lärare samt för att uppmuntra goda pedagogiska exempel. Priserna ska gå till pedagoger och lärare som med sina insatser särskilt utmärker sig.

Priset kan delas ut till en person, ett team eller ett arbetslag i de kommunala förskolorna och skolorna.

Vinnarna

Vinnarna utses av en jury där politiker och tjänstemän ingår. Vinnarna får vanligtvis ta emot sina priser på kommunfullmäktiges sammanträde under december månad.

Nominera

Barn, elever, föräldrar, kollegor, chefer eller andra kan nominera till de pedagogiska priserna. Du nominerar genom att fylla i vårt digitala formulär som är öppet under nomineringsperioden som är i oktober varje år.

Nominera via vårt fomulär

För att göra det ber vi dig att lämna ifrån dig personuppgifter. Det gör vi för att kunna administrera nomineringarna. Prisjuryn ska kunna göra sitt arbete med att bedöma vem som är mest förtjänt av priset, och vi kan behöva kontakta dig om något är oklart kring nomineringen.

Det är bara behöriga personer inom kommunen som kan se dina personuppgifter när du skickar in formuläret. Så snart vi är färdiga med prisutdelningen kommer dina personuppgifter att raderas från webbsidan och lagras i vårt kommunarkiv enligt kommunallagen.

Skolan styrs av olika styr­dokument, lagar och regler. Det finns lokala och nationella styr­dokument. Och betyg – hur fungerar det?

Lokala styrdokument

De lokala styr­dokumenten ansvarar varje skola för och du hittar de dokumenten på respektive skola.

Nationella styrdokument

De nationella styrdokumenteten är Skolverkets ansvar. De utvecklar och reviderar kontinuerligt kursplaner, betygskriterier och övriga styrdokument för att de ska kunna bidra till ökad likvärdighet och måluppfyllelse. De ska också svara mot behov som motiveras av arbetslivets och samhällets utveckling samt individens behov.

Skolverket följer också upp hur styrdokumenten i praktiken bidrar till ökad likvärdighet och ökad måluppfyllelse, och utvärderar huvud­männens och verk­samheternas kunskap om styrdokumentens innehåll och funktion.

Skollagen

Skollagen innehåller grundläggande bestämmelser om skolväsendet samt om vissa särskilda utbildnings­­former och annan pedagogisk verksamhet. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. Skollagen beslutas av riksdagen.

Betyg

Elever i grundskolan får betyg första gången i slutet av höstterminen i årskurs 6. Sedan får eleven ett nytt betyg i slutet av varje termin fram till våren i årskurs 9 när slutbetyget sätts. Det är med slutbetyget elever söker vidare till gymnasieskolan.

Skolverket har ett frågeforum om bedömning och betyg. Där kan du söka och läsa svar om bedömning och betyg.